I förbifarten: Skillnader mellan elevråd och elevkårer

I dagens samhälle finns det många olika organisationer som representerar olika grupper och tillvaratar deras specifika intressen. Efter Andra Världskriget var den svenska staten rädd för att en utveckling, lik den som hade skett i de tidigare fascistiska länderna Tyskland och Italien, hade kunnat ske i Sverige, och man började därför rekommendera skapandet av elevråd på skolor runt om i landet, för att i en ung ålder implementera ett demokratiskt tankesätt i den nästkommande generationen. Ett elevråd var alltså ett initiativ från lärarkårens och skolledningens sida, och således en grupp som skapades av dem. Men borde inte elevers intressegrupper vara skapade av elever själv? Det är ur detta elevkårsrörelsen har uppstått, en rörelse som även Bladins gymnasium är en del av.

 

Finns det då skillnader mellan en elevkår och ett elevråd, och vad är de i sådant fall? The Bladins Times gör här sitt bästa för att reda ut några frågetecken; eftersom ingen annan hittills har gjort det. Vi presenterar härmed ”I förbifarten: Skillnader mellan elevråd och elevkårer”.

 

Elevkåren vid Bladins, även känd som ’Bladins Elevkår’ eller helt enkelt ’Elevkåren’ är tänkt att vara en instans på och inom skolan som ska ta tag i, och främja, elevernas intressen.

’En elevkår ska främja medlemmarnas intressen och ge var medlem möjlighet att bidra till en bättre skoltid för sig själv och sina kamrater’. Detta är en vanligt förekommande definition av vad en elevkår bör och ska syssla med, och med elevkår avses både styrelsen såväl som alla aktiva inom kåren som helhet. Om man ska bryta ner detta påstående och förklara det på ett tydligt sätt innebär det att en elevkår ska tillhandahålla resurser (t.ex kompetens och/eller ekonomiska medel) för att man som medlem ska ha möjligheten att göra saker som man anser kan vara givande för sig själv och alla andra.

Det innebär, t.ex., att om elev X vill ha skolkläder, så ska elev X få möjligheten och resurserna (i form av kunnande från styrelsens sida) för att på bästa sätt kunna genomföra aktiviteten.

Vad är ett elevråd?
Ett elevråd är en del av skolans struktur. Vanligtvis består ett elevråd av två elever från varje klass (klassrepresentanter) som i samverkan med varandra, lärarkår och rektor ska ta upp aktuella ämnen och problem samt arbeta fram en lösning. Ett elevråd är alltså en del av skolans struktur, och detta innebär även att lärare och rektorer är över rådet i skolhierarkin; något som i teorin innebär att de har rätt att beordra rådet att göra vissa saker, och även att de (lärarkår och rektor) har full kontroll över rådets pengar och verksamhet vilket i sin tur innebär att de kan ta/ge pengar från rådet och även stoppa verksamhet som de anser inte platsar inom skolan.

Ett konkret exempel
Säg, till exempel, att elevrådet vill ha en skolfest. Det finns vissa saker som behövs för en sådan tillställning: Lokal, DJ, planscher, biljetter, vakter och en hel del andra saker. Saker som det krävs pengar för att kunna hyra och köpa.

För att hyra en lokal krävs det även en underskrift på kontraktet. Om kontraktet ska vara gällande krävs det att personen som skriver på kontraktet är över arton år, eller firmatecknare för en förening. Om man skriver på som vuxen person är lokalen (och därmed festen) ens personliga ansvar, någon som ingen vill. Det finns, mig veterligen, ingen som känner sig manad att vara den ensamt ansvarige individen för en fest och allt som där medföljer. Det andra sättet är via firmateckning, och det innebär att man skriver på som en förening – till exempel en skola eller en elevkår – och på så sätt så är föreningen som helhet ansvarig, och det finns ingen person som är ansvarig för festen. Detta innebär, i praktiken, att om något går fel, så kan inte en ensam individ hållas ansvarig.

Men problemet med ett elevråd är att risken är stor att skolan inte vill ha med festen att göra eftersom det kan generera negativ publicitet om något går fel. I praktiken innebär detta oftast att de inte kan tänka sig att skriva på ett kontrakt för en lokal, och i vissa fall till och med vägra att låta elevrådets pengar (som i många fall genererats av elevrådet själv) gå till en fest.

Detta lämnar, mer eller mindre, enbart en möjlighet för elevrådet – att hålla i festen personligen, en möjlighet som är väldigt orealistisk och icke genomförbar.

Vad är en elevkår?
Skillnaden mellan ett elevråd och en elevkår är då detta: En elevkår är en fristående intresseorganisation. Detta innebär att elevkåren inte har ett vinstintresse, utan bedriver verksamhet för medlemmarnas skull.

För att på ett tydligare sätt förklara begreppet “intresseorganisation” så kan man jämföra en elevkår med en scoutkår, ett fotbollslag eller en hjälporganisation (t.ex. ’Star for Life’). Alla dessa organisationer bedrivs i ideellt syfte och arbetar mot ett specifikt syfte, oavsett om detta syfte är friluftsliv (scoutkår), idrott (fotbollslag) eller bistånd (hjälporganisation). En elevkår arbetar också mot ett specifikt syfte – att ge var medlem (elev) möjlighet att skapa en bättre skoltid för sig själv och sina skolkamrater.

Detta kan innebära skolfester, studiecirklar, fotbollsturnering, klubb för stenintresserade, seminarier, föreläsningar, lekar, filmvisningar och en väldig massa andra saker. En elevkår ska ge medlemmarna möjlighet att bedriva verksamhet som intresserar dem – möjligheterna är oändliga.

Hur styrs en elevkår?

För att förenkla bedrivandet av denna verksamhet så väljer medlemmarna på årsmötet en styrelse. Styrelsens uppdrag är att överse kårens verksamhet och ge stöd till de medlemmar som vill göra något inom kåren. En styrelse är ett demokratiskt organ, och de följer vissa regler som bestäms på årsmötet – Stadgan. Stadgan är var organisations ’heliga’ reglemente, och det ska följas minutiöst.

Inom styrelsen är ingen mer förmer än alla andra. Ett vanligt missförstånd är att en ordförande bestämmer och har all makt; något som är helt fel. En ordförande fördelar ordet på styrelsemöten och är oftast personen som representerar kåren i olika sammanhang. En ordförande har alltså inte mer makt än någon annan, utan är bara en galjonsfigur.

Hur kan man gå med i styrelsen?

Inför varje årsmöte finns det en utsedd valberedning vars huvudsakliga uppgift är att lägga fram ett förslag på medlemmar i kommande styrelse. Valberedningen har inte i uppgift att utse styrelsen, utan bara att lägga fram ett förslag som sen kan godkännas av årsmötet. Om man inte är med i förslaget kan man ändå ställa upp i valet genom att väcka sin kandidatur. Årets valberedning är Viktor Mårtensson och Sebastian van Dijkman, och en rekommendation är att höra av sig till dem om man är intresserad.

 /Axel Nilsson (assisterad av Jesper Sjödahl)

2 reaktioner på ”I förbifarten: Skillnader mellan elevråd och elevkårer

  1. Fantstiskt skrivet grabbar!

    Tycker att ni får med allt. Hoppas det rullar på bra för Bladins och att jag får träffa er på expertis Malmö.

    Mina varmaste,
    Marc Harris

    Vice ordförande,
    Sveriges Elevråds Centralorganisation – SECO

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s